år 2013 var jag vänligt inbjuden av min associerade Dr. Urs Granacher i Potsdam för att ge en prata med sin organisation om vetenskap i sport. Under min vistelse diskuterade vi om många delar av sportvetenskap samt spenderade mycket tid om bilateral brist såväl som sanningen att det inte fanns mycket forskningsstudie om att bedöma det i olika populationer såväl som likaså på effektiviteten av olika träningsinterventioner på detta fascinerande neuromuskulära fenomen. I synnerhet var jag oroad över mängden utbildningsrecept som kännetecknas av övningar, inklusive två extremiteter, medan många rörelser görs med en lem. Vi diskuterade också exakt hur det var lämpligt för äldre, eftersom faran för fall är stor för äldre, såväl som faller händer vanligtvis när mycket av vikten stöds av ett ben. Diskussioner överförs till handlingar, såväl som Arbetet har nu publicerats på PLOS ONE. Abstraktet är under såväl som om du vill kolla in posten du kan klicka på bilden.

Abstrakt

Uttrycket “bilateralt underskott” (BLD) har använts för att förklara en minskning av prestanda under bilaterala sammandragningar jämfört med summan av liknande ensidiga sammandragningar. I åldern minskar maximal isometrisk kraftproduktion (MIF) såväl som BLD-boosts som indikerar kravet på träningsinterventioner för att lindra denna effekt i seniorer. I ett tvärsnittsstrategi tagit vi en titt på åldersrelaterade skillnader i MIF samt BLD i unga (ålder: 20-30 år) samt gamla vuxna (ålder:> 65 år). Dessutom genomfördes en randomiserad kontrollerad prövning för att kolla ut träningsspecifika effekter av resistens mot balansutbildning på MIF samt BLD av benförlängningarna i gamla vuxna. Ämnen tilldelades slumpmässigt till motståndsträning (n = 19), balansutbildning (n = 14) eller en hanteringsgrupp (n = 20). Bilateral tungresistensutbildning för nedre extremiteterna gjordes i 13 veckor (3 × / vecka) till 80% av det enda repetitionen. Balansutbildning genomfördes med hjälp av övervägande ensidiga övningar på wobble boards, mjuka mattor, liksom ojämna ytor för exakt samma varaktighet. För såväl som efter tester inkluderade liksom såväl som bilaterala mätningar av maximal isometrisk benförlängningskraft. Vid baslinjen överträffade unga ämnen äldre vuxna i Uni- och bilaterala MIF (alla P <.001; D = 2,61-3,37) såväl som i förfaranden av BLD (P <.001; D = 2,04). Vi upptäckte också avsevärda ökningar i Uni- och bilateral MIF efter motståndsträning (alla P <.001, D = 1,8-5,7) samt balansutbildning (alla p <0,05, d = 1,3-3,2). Dessutom minskade BLD som uppfyller motståndet (p <.001, d = 3.4) samt balansutbildning (p <.001, d = 2,6). Det kan vara inslaget att både träningsregimer resulterade i ökad MIF samt minskad BLD av benproxensorerna (HRT-gruppen mycket mer än BAL-grupp), som nästan når nivåerna av unga vuxna. Dela detta: Linkedin Twitter Pinterest Whatsapp E-post Skriva ut Facebook Tumblr Så här: Gilla lastning ... Relaterad Ny inlägg om utbildning i Elderlyfebrary 27, 2015 Sportvetenskapliga grader samt sportvetenskap i elitsport: En situation av dislokerade förväntningar? 18 december 2008 "Utbildning" Nytt år, fortfarande med en pandemi, vintertid OS samt Morefebruary 5, 2022in "sportvetenskap"